Ånga som inte försvinner – vad händer egentligen?
Vape-ånga upplevs ofta som ofarlig “dimma” som snabbt löses upp, men i verkligheten lämnar den efter sig både partiklar och kemiska rester i inomhusmiljön. E-cigaretter avger bland annat propylenglykol, vegetabilisk glycerin, nikotin och ultrafina partiklar som svävar kvar i luften och kan påverka både människor och byggnadens system. I rum med sämre ventilation kan halterna av partiklar och flyktiga organiska föreningar stiga till nivåer som påminner om miljöer där traditionell rökning förekommer.
För ett hus är detta inte bara en fråga om komfort, utan även om teknik. Ett modernt ventilationssystem är dimensionerat för “normal” belastning – människor, matlagning, fukt och vanliga föroreningar. När vaping tillkommer introduceras en ny typ av aerosol som kan beter sig annorlunda i kanaler, filter och värmeväxlare. Resultatet kan bli att ångan stannar för länge i systemet, fastnar på ytor och påverkar både energieffektivitet och luftkvalitet.
Varför vape-ånga fastnar i huset
Vape-ånga består i stor utsträckning av mikroskopiska droppar av propylenglykol (PG) och vegetabilisk glycerin (VG), två fuktbindande ämnen som gärna kondenserar och lägger sig på kalla ytor. Till skillnad från ren vattenånga är dessa droppar trögare att torka ut och kan bilda en tunn, klibbig film på exempelvis ventilationsdon, väggar, fönster och fläktkomponenter. Med tiden fastnar damm, hår och andra partiklar i denna film, vilket skapar en beläggning som både syns och känns.
I ventilationssystem kan samma fenomen uppstå på filter och i kanalväggar. Ökad beläggning betyder högre tryckfall, mer energiförbrukning och kortare intervall mellan filterbyten. För fastighetsägaren märks detta ofta först som högre driftkostnader eller klagomål på dålig luft – långt innan någon kopplar fenomenet till just vaping inomhus.
Inomhusmiljö och hälsa – mer än bara lukt
Ur ett inomhusklimatperspektiv handlar vaping om mer än visuella effekter och doft. Studier har visat att e-cigaretter kan bidra till förhöjda nivåer av partiklar, TVOC (totala flyktiga organiska föreningar) och luftburet nikotin i inomhusluft. Även om halterna generellt är lägre än vid traditionell rökning, kan de ändå vara tillräckligt höga för att väcka oro för långsiktiga effekter – särskilt i miljöer där barn, äldre eller personer med luftvägsproblem vistas.
För NordiCold, med lång erfarenhet av ventilation, kyla och VVS, är detta en viktig aspekt i dialogen med kunder. En bra ventilationslösning ska inte bara ta hand om fukt och lukt, utan även klara dagens nya föroreningar – där vaping är en av de snabbast växande.
Hur fastighetsägare kan agera proaktivt
Det går inte alltid att förbjuda vaping helt, men det går att planera och sköta systemen smartare. Några praktiska åtgärder är:
- Säkerställ rätt dimensionerad ventilation i utrymmen där vaping förekommer ofta, till exempel kontor, personalrum eller specifika uppehållsytor.
- Planera tätare filterbyten i lokaler där man vet att användningen är hög, särskilt vid användning av hög halt VG i vapejuicer.
- Undersök fläktar, värmeväxlare och kanaler regelbundet för beläggningar som kan vara kopplade till kondensation av vape-ånga.
- Informera hyresgäster och brukare om hur vaping kan påverka både inomhusluften och ventilationens funktion över tid.
Med rätt kunskap och en genomtänkt ventilationsstrategi kan fastighetsägare minska risken för att ångan “stannar kvar” där den inte hör hemma och samtidigt skydda både människor och teknik. Här kan en erfaren aktör inom kyla och VVS som NordiCold hjälpa till att hitta lösningar som är både tekniskt hållbara och energieffektiva.